Mer om Londonkongressen om mänskliga problem

Huvudfrågan som människan idag står inför är naturligtvis: kommer hon att leva tillräckligt länge för att dra nytta av det här materialet? Och givetvis så är det där fullständigt beroende på ett tärningskast, ett kast med myntet, och andra sådana tillfälligheter – eller kanske upp till våra egna förmågor och ivriga bemödanden.

Det enda spel som jag tycker att vi inte vågar låta medmänniskan spela är att spränga jorden i bitar. Och om vi kan påverka så att man stoppar det på något sätt, ja, då tycker jag att vi mer eller mindre är förpliktigade att göra det. – L. Ron Hubbard

Även om andra världskriget var över sedan länge, och det hade gått mer än ett årtionde sedan England kände marken skaka på grund av de nattliga bombningarna, så fanns spillrorna fortfarande kvar – inte på gatorna men definitivt i människornas sinne.

Hösten 1956 begav sig L. Ron Hubbard iväg till Europa. Ombord på Queen Elizabeth skrev han en bok som berättade mycket om vad han skulle föra med sig till Storbritannien och en kontinent som fortfarande vacklade från krigets ekonomiska förstörelse.

Den nybyggda Royal Festival Hall i South Bank i London var ett passande forum för allt annat han hade med sig i form av nya idéer. Scenen hade dekorerats med flaggor från tjugo nationer, där var och en representerade ett av de länder som det kommit scientologer ifrån. Och i publiken satt hundratals som väntade på att få se, höra och, med lite tur, träffa L. Ron Hubbard vid denna hans första kongress utanför Amerika.

Men detta var inte vilken kongress som helst, utan kulmen på ett intensivt år av resor även för Hubbard. Vad de flesta inom Scientologins värld inte visste var att han, mellan allting annat som han höll på med – och samtidigt som han fortsatte med sin forskning, utbildade auditörer, föreläste vid kongresser i Phoenix och Washington – även hade etablerat en avlägsen bas för Scientologi i Dublin på Irland.

Platsen var speciellt utvald av honom som ett område i världen där Scientologi fortfarande var okänd, och allt i syfte att utveckla och prova ny teknologi för bredskalig tillämpning. Närmare bestämt fungerade centret som en bas för att förbättra administrativa förfaringssätt så att dess grundläggande teknologi på ett effektivt och framgångsrikt sätt kunde dissemineras av vilken scientolog som helst i hans eget område. Av just denna anledning var Dublin heller inte en stad som kände till namnet L. Ron Hubbard och på så sätt, vilket han poängterade, berodde inte dess framgång i något avseende på hans egen berömmelse – vilket därmed visade att det kunde upprepas var som helst.

Med det forskningsprojektet i bakgrunden började kongressen med någonting helt annat: en presentation av sex framstående talare som innefattade en biokemist, en radio-, tv- och teaterskådespelare, en pedagog, en företagsledare, den verkställande direktören för British Sales Promotion Association och slutligen en ärkebiskop som talade om de många problem som han ställdes inför när han utförde missionerande arbete ute i världen.

Därefter intog L. Ron Hubbard den 5 oktober själv scenen med sin monumentala inledningsföreläsning, ”Människans oförtröttliga sökande”. Vad som följde var en djupgående titt på de till synes oövervinneliga problem som mänskligheten stod inför och hur vart och ett ger med sig vid tillämpning av de enklaste principerna i Scientologi. Från undervisning av barn till att minska kriminalitet; från hantering av arbetsplatsen till att lösa eskalerande internationella konflikter – detta var uppmaningen att Scientologi skulle inta sin roll på den globala arenan.

Därefter följde hans tillkännagivande av de verktyg som scientologer överallt kunde använda sig av för att genomföra den uppgiften, med presentationen av resultaten från hans Dublincenter och vad han annars beskrev som: ”Människans ljusa:ste vidsträckta hopp”: kursen Effektiv personal.

Den införlivade den nyligen utgivna Scientologi: Tankens grunder och det speciella sätt som den kunde läras ut på. Men det fanns också någonting mer – boken som han skrev på vägen dit, som tillhandahöll de överordnade principer och lagar som gäller för vad man än företar sig, upptäckter som förklarar livets struktur: Arbetets problem: Scientologi tillämpad i arbetslivet.

Likväl var Hubbard fortfarande inte färdig. Även om kursen Effektiv personal gav verktygen för tillämpning på gräsrotsnivå, tog han det därefter till det högsta globala perspektivet, och tillhandahöll Scientologi-lösningar för att både sätta stopp för de krafter som var destruktiva för mänsklighetens framtid, och ge metoderna för att blåsa nytt liv i en hel nation.

I just det syftet röstade kongressdeltagare för att lämna in en petition till världsledarna, och lägga fram två livsviktiga frågor för regeringarnas dagordning: att först göra en fullständig undersökning av det så kallade området för läkekonst; och för det andra, att stoppa det okontrollerade utsläppet av strålning i atmosfären.

Det var så det började – scientologer ställde sig i främsta ledet som globala problemlösare.